Södertälje kommun har åtminstone 15 aktiva fotbollsföreningar och enligt Södermanlands Fotbollförbunds underlag för 2025 så har vi 3 355 aktiva fotbollsspelare i åldern 7–25 år. Det finns flera kommuner som är betydligt mindre än Södertälje men som ändå har satsat på ordentliga inomhusytor för fotboll. Sollentuna, Växjö och Luleå är tydliga exempel på kommuner med fullstora eller mycket välutrustade fotbollshallar. Frågan är därför inte om en kommun i Södertäljes storlek kan ha en bra inomhusfotbollshall – utan varför Södertälje inte redan har en? Fler fotbollsytor att träna på för ungdomslagen önskas. Vi har varit i kontakt med flera klubbar, alla säger samma sak – ”Det är nästan slagsmål om träningstider på de fotbollsytor som finns”. Under sommarmånaderna då alla klubbarna är aktiva med träning och matcher så är det klart att det råder brist på träningstider i synnerhet för de yngre lagen.

Södertälje kommun har under lång tid haft återkommande problem med bristande ansvarsutkrävande när skattemedel har hanterats på ett felaktigt, vårdslöst eller kostsamt sätt. Det är anmärkningsvärt att mindre förseelser ibland kan få tydliga konsekvenser, medan betydligt större ekonomiska misslyckanden ofta tycks sluta utan något verkligt personligt ansvar. Samma mönster återkommer gång på gång. Affärer som parkeringshuset vid stadshuset, Fornhöjdsskandalen, beställningen av lyxkrog i Farstanäs med flera exempel — kritiken kan vara hård, men konsekvenserna för ansvariga blir ofta begränsade om några alls. Problemen hanteras internt, personer omplaceras eller lämnar med uppgörelser... Läs hela frågeställningen från Granberg till Boel Godner

Södertälje kommun har en stor och viktig landsbygd med lantbruk, livsmedelsproduktion, företagande, naturvärden och många människor som bor och verkar utanför tätorten. Landsbygden är en viktig del av kommunen och bör behandlas därefter. Lantbruket är inte bara en näring bland andra. Det är också en viktig del av kommunens livsmedelsförsörjning, beredskap och möjlighet att klara framtida kriser. Vid störningar i leveranskedjor, kris eller krig blir det lokala lantbruket och den lokala livsmedelsproduktionen ännu viktigare. Samtidigt är lantbrukare och landsbygdsföretag ofta beroende av flera olika delar av kommunen. Det kan handla om markfrågor, bygglov, miljöfrågor, vägar, vatten, upphandling, tillstånd, beredskap och näringslivsfrågor. I dag finns det en risk att lantbrukare tvingas jaga runt mellan olika förvaltningar för att få svar eller komma rätt. För att skapa bättre samverkan mellan kommunen och lantbruket behövs en tydligare väg in i kommunen.